
Lastsäkring enligt IMO.

Lastsäkring enligt EN 12195-1 (2002).
| Företaget | Utbildning | Rederi & Hamn | Farligt Gods/ADR | Lastsäkring | Stabilitet | Publikationer | Övrigt |
Nyheter inom lastsäkringsområdetRubriker: |
|||
Gemensamma lastsäkringsregler inom EU - European Best Practice Guidelines on Cargo Securing for Road TransportPå uppdrag av EU-kommissionen har gemensamma Europeiska riktlinjer för lastsäkring som sammanställts i dokumentet "Best Practice Guidelines on Cargo Securing for Road Transport". Åsikterna om vilka riktlinjer som skall ligga till grund för dimensionering av lastsäkringsarrangemang har från de olika länderna varit vitt åtskilda. Man pekar både på de internationellt genom FN vedertagna principerna från IMO samt den europeiska standarden för lastsäkring EN 12195-1. Från svensk sida föredrar man att hänvisa till IMO's regler då dessa väl överensstämmer med de svenska reglerna samt den praktiska erfarenhet om vilken nivå lastsäkringen bör ha som man genom dessa reglers mångåriga tillämpning skaffat sig. Från tysk sida föredrar man principerna från standarden EN 12195-1 som påminner mycket om principerna i den tyska standarden VDI 2700. Det har framhållits att dessa båda uppsättningar principer är ganska lika varandra, men om man väljer att tillämpa de tyska principerna kan förändringarna för hur lastsäkring ska utföras bli drastiska, vilket illustreras nedan. |
|||
|
Lastsäkring enligt IMO. |
Lastsäkring enligt EN 12195-1 (2002). |
||
|
Av denna anledning har lastsäkringsstandarden reviderats och en ny version kommer att ges ut under hösten 2010. Jämförelse mellan IMO, EN 12195-1 (2002) och EN 12195-1 (2010) framgår av följande bildspel. Uppdaterad 2010-08-17 |
|||
IMOs lastsäkringslathundar finns nu på svenskaSom stöd för hur gods skall lastas i lastbärare har IMO (International Maritime Organisation) utarbetat IMO/ILO/UN ECE Guidelines on Safe Packing of Cargo Tarnsport Units. På svenskt initiativ har IMO modellkursen 3.18 - Safe Packing of Cargo Transport Units utarbetats som komplement till dess riktlinjer. Till denna modellkurs hör nedanstående tre lastsäkringslathundar för olika transportvägar. Dessa har nu översatts och kompletterats för svenska förhållanden av TYA (Transportfackens Yrkes- och Arbetsmiljönämnd). I Sjöfartsverkets föreskrift 2008:4 anges dessa lathundar som en metod för att uppnå erforderliga funktionskrav för lastsäkring i lastbärare vid sjötransport. Lathundarna, som endast gäller sjötransport, kan laddas hem via nedanstående länkar: För närmare upplysningar, kontakta Stefan Reimers på TYA på tel 08 - 734 52 00. Uppdaterad 2010-08-11 |
|||
Standarder för lastsäkringInom Europa finns bland annat följande CEN-standarder som berör lastsäkring: EN 12640 - Vägfordon - Säkring av last på vägfordon - Surrningspunkter på lastfordon för transport av gods - Minimikrav och provning I denna standard regleras antal och placering av samt styrka hos surrningsfästen för säkring av last på fordon. EN 12642:2006 - Säkring av last på vägfordon - Minimikrav för framstam, bakläm och sidor I denna standard regleras styrkan av påbyggnaden på fordon; framstam, bakgavel och sidoväggar. Denna standarden reviderades 2006 och begreppet "Heavy Duty Vehicles" infördes. Fordon som byggs efter dessa normer skall ha starkare påbyggnader, och skall märkas med 12642-XL. I detta sammanhang har krav även ställts upp för styrkan av gardinsidor som göra att även denna typ av påbyggnader kan användas som förstängningsanordningar. EN 12195-1 - Lastsäkringsanordningar på vägfordon - Säkerhet Denna standard består av flera delar. Del 2 - 4 behandlar provning och märkning av olika typer av surrningsutrustning; spännband, kätting och wire. Dessa delar av standarden är relativ okontroversiella. Här föreskrivs bland annat hur surrningsutrustning skall vara märkt, och det är av viss vikt att så sker. Det har kommit signaler från Tyskland att myndigheterna där inte accepterar surrningsutrustning som inte är märkt i enlighet med standarden. Standardens del 1, som behandlar dimensioneringskriterier för lastsäkringsarrangemang, är betydligt mer kontroversiell. Detta har lett till att flera länder krävt att standarden revideras. Detta arbete är nu avslutat och under hösten 2010 förväntas den reviderade versionen av standarden vara publicerad. Det är dock oklart om den reviderade standarden kommer att tillämpas vid lastsäkringskontroller i Tyskland. Internationellt finns bland annat följande ISO-standarder:
Dessa standarder reglerar antal och placering av samt styrka hos utvändiga surrningsfästen för säkring av fordon och trailer ombord i fartyg. Samtliga standarder kan beställas på SIS via organisationens hemsida www.sis.se. Uppdaterad 2010-08-11 |
|||
Framtidens fordon – gardinfordon märkta med EN 12642 XLFramtidens fordon är märkta med EN 12642 XL och är fordon med kapell- eller gardinsidor som får användas för lastsäkring på samma sätt som sidorna i ett skåpfordon. Fordon med s k XL-sidor är sedan förra hösten godkända i Tyskland och nyligen har även de svenska myndigheterna sagt ja till denna standard. En ändring i dagens föreskrifter kommer troligtvis att kunna ske till årsskiftet. Enligt Trafiksäkerhetsverkets föreskrift 1978:9 betraktas sidorna i ett fordon av gardintyp endast som ett väderskydd. Detta innebär att föreskrifterna inte tillåter att gardinsidor används i lastsäkringssammanhang, d v s att sidorna inte får användas till förstängning. Gods som transporteras i gardinfordon måste således alltid säkras genom andra metoder i sidled, exempelvis genom surrning. I oktober 2006 utkom ett tillägg till den europeiska standarden EN 12642, Code XL, som innebär att kapell- och gardinfordon med viss styrka i sidorna och som är märkta EN 12642 XL får användas för lastsäkring på samma sätt som sidorna i ett skåpfordon. Fordonssidorna som byggts enligt XL-standarden ska klara av en belastning motsvarande 40 % av maxlasten jämnt utbredd över hela sidan upp till 75 % av fordonssidans höjd. Vid denna belastning får sidan inte böja ut mer än maximalt 300 mm. En utböjning av en fordonssida på 200 - 300 mm under transport innebär givetvis att transporten inte kan fortgå. Diverse tester har dock visat att lasten trots denna utböjning hålls kvar i lastutrymmet och därmed förhindrar att olyckor sker. Fordonssidor som är byggda efter XL-standarden ska ha förstärkta sidor, en förstärkt framstam och ett förstärkt tak med en typ av krysskonstruktion. XL-standarden är godkänd i Tyskland och tillämpas där. I Sverige har den svenska industrin och transportnäringen kämpat för att fordonssidor byggda enligt standarden även ska godkännas i Sverige. I början av juni 2007 lyckades Peter Andersson, MariTerm AB, på uppdrag av representanter från det svenska näringslivet, med DHL, Schenker, DSV, IKEA och Volvo Logistics i spetsen samt Mårten Johansson från Sveriges Åkeriföretag, sammanstråla med Vägverket i Borlänge. Detta möte resulterade i att Vägverket sade ja till XL-standarden. En knapp månad senare godkände även Sjöfartsverket denna standard. Godkännandet av såväl Vägverket som Sjöfartsverket av den europiska standarden EN 12642 XL innebär att väggarna i ett fordon byggt och märkt enligt standarden får användas för förstängning av gods oberoende av om påbyggnaden är av skåp-, kapell- eller gardintyp. Vägverket har till följd av detta genomfört en ändring av föreskrifterna. Detta beslut banar väg för framtidens fordon i Europa – fordon med gardinsidor byggda enligt XL-standarden som får användas för lastsäkring på samma sätt som sidorna i ett skåpfordon. Transporter med dessa fordon kommer att innebära rationella och effektiva transporter med lätta, tidseffektiva, miljövänliga, ergonomiska och säkra fordon. Nämnas bör att fordon med XL-sidor ännu inte godkänts för transport på järnvägen. Arbete pågår dock med att ta fram enhetliga regler vad gäller lastsäkring för landsvägs-, sjö- och järnvägstransport. Detta arbete sker i projektet ”Kombisäkring” som bedrivs inom ramen för det virtuella forskningscentrat V-FUD. En annan fördel med fordon byggda enligt standarden EN 12624 XL är att framstammen har en definierad stryka i framstammen som är betydligt större än för fordon byggda enligt L-nivån. Observera att från och med den 30:e april 2009 har Trafiksäkerhetsverkets föreskrift TSVFS 1978:9 upphört att gälla. Detta innebär att den som beställer och bygger fordon tydligt måste ange vilken styrka framstam, sidor, och bakgavel skall ha, och det är då lämpligt att hänvisa till den Europeiska standarden EN 12642 XL. Det måste även anges att fordonet skall vara utrustat med surrningsfästen av tillräcklig omfattning och styrka. För detta är det lämpligt att hänvisa till den Europeiska standarden EN 12640. Uppdaterad 2010-08-11 |
|||
Ändring av ansvarsfördelningen vid bristfällig lastsäkringDen 26:e november 2004 antog riksdagen en proposition där bland annat nya ansvarsbestämmelser för lastsäkring föreslås införas genom ändringar i trafikförordningen. Enligt förslaget skall de som bidragit till brister i lastsäkringen också skall vara med och bära ansvaret för eventuella följder. Med den lagstiftning som för närvarande är gällande i Sverige har chaufförerna ett mycket stort ansvar för bristfällig lastsäkring, även i situationer där de i praktiken har små möjligheter att tillse och kontrollera att lastsäkringen blivit korrekt utförd. Med en förändrad förordning är avsikten att fördela ansvaret så att de olika aktörerna i transportkedjan ansvarar för de delar av lastsäkringen som de har möjlighet att påverka. Detta kommer att ge avsändarna av gods större skyldigheter att meddela transportörerna korrekta uppgifter om godsets beskaffenhet samt för den lastsäkring som utförts i exempelvis plomberade enheter. I propositionen föreslås att överföring av information om lastsäkringen bör ske genom en försäkran om lastsäkring samt att ansvaret för att lastsäkringen utförs skall kunna regleras genom de avtal som sluts mellan avsändaren och transportören. Näringsdepartementet arbetar vidare med förslaget och beslut om eventuell förändring av ansvarsbestämmelserna har ännu inte fattats. Handläggare av ärendet är Charlotte Ottosson på Näringsdepartementet.
Uppdaterad 2010-08-11 |
|||
Sveriges Åkeriföretag uppvaktar EU-kommissionenDen eller de aktörer i en transportkedja som har kontrollen över det som påverkar trafiksäkerheten vid transport av gods på väg, måste ta det straffrättsliga ansvaret. Det framförde Sveriges Åkeriföretag till EU-kommissionen vid ett möte i Bryssel torsdagen den 24 november 2005. - Det är orimligt att man i ett rättssamhälle får bära ansvaret för andras fel och brister, säger Mårten Johansson, teknisk chef på Sveriges Åkeriföretag, som uppvaktade EU-kommissionen och de svenska ledamöterna i EU-parlamentet. Uppdaterad 2010-08-11 |
|||
|
MariTerm AB Box 74 263 21 Höganäs Tel 042 - 33 31 00 Fax 042 - 33 31 02 info@mariterm.se |