Farligt gods
En del gods som transporteras är på grund av sina inneboende egenskaper så pass farligt att det klassificeras som farligt gods. Det finns bestämmelser för hur farligt gods bland annat ska förpackas, emballeras, hanteras, dokumenteras och transporteras och detta för att i möjligaste mån undvika att olyckor eller tillbud inträffar.
Innehållsförteckning
Vad är farligt gods?
Klassificering av farligt gods
Undantag vid transport av farligt gods
Vilka regler gäller vid transport av farligt gods?
Vilka är involverade i en transport av farligt gods?
Vad är farligt gods?
Farligt gods är ett samlingsbegrepp för ämnen och föremål som har sådana farliga egenskaper att de kan orsaka skador på:
- människor
- miljö
- egendom
- påverka transportmedlets säkra framförande
om de inte hanteras rätt under en transport. En transport av farligt gods på väg, järnväg, sjö och/eller luft definieras som en ”förflyttning av farligt gods med transportmedel, samt sådan lastning, lossning, förvaring och annan hantering av det farliga godset som utgör ett led i förflyttningen”.
Transport av farligt gods berör allt fler människor. Även om samhället under senare år strävat efter att minska användningen av farliga kemiska ämnen och produkter och att byta ut dem mot ofarliga och mindre farliga ersättningsämnen är volymerna fortfarande mycket stora.
Klassificering av farligt gods
Varje kemisk produkt eller ämne har ett säkerhetsdatablad (SDS eller MSDS) som beskriver produktens eller ämnets egenskaper, eventuella risker vid hantering och transport samt åtgärder vid första hjälpen och vid brandbekämpning. I avsnitt 14 i säkerhetsdatabladet anges om produkten eller ämnet är klassificerat som farligt gods. Avsändaren är ansvarig att identifiera och klassificera farligt gods. En klassificering innehåller ett antal olika grunduppgifter, exempelvis; UN-nummer, officiell transportbenämning, klass, förpackningsgrupp och miljöfara.
9 klasser inom farligt gods
Farligt gods avser material eller föremål som kan utgöra en risk för hälsa, säkerhet, egendom eller miljö när de transporteras. Dessa material är indelade i nio klasser enligt internationella regler, som definierar vilken typ av fara de utgör. Här är en förklaring av de nio klasserna.
Explosiva ämnen
Material eller föremål som kan explodera under vissa förhållanden.
Gaser
Gaser som kan vara brandfarliga, giftiga, eller trycksatta, vilket kan leda till explosion vid felhantering.
Brandfarliga vätskor
En vätska, eller en blandning av vätskor, som kan börja brinna.
Brandfarliga fasta ämnen
Fasta ämnen som kan vara brandfarliga, självantändande eller som utvecklar brandfarlig gas i kontakt med vatten.
Oxiderande ämnen
Ämnen som, även om de i sig inte nödvändigtvis är brännbara, kan orsaka eller bidra till förbränning av andra material och föremål som innehåller sådana ämnen, oftast genom att avge syre. Likaså ämnen som kan påbörja en nedbrytningsprocess då det alstras värme.
Giftiga ämnen
Ämnen som, i relativt små mängder, och med kort exponering, genom inandning, hudabsorption eller förtäring kan vara hälsoskadliga eller leda till döden hos människor, samt smittsamma ämnen som innehåller eller förväntas innehålla patogener.
Radioaktiva ämnen
Alla material som innehåller radionuklider där både aktivitetskoncentrationen och den totala aktiviteten överstiger vissa fördefinierade värden. En radionuklid är en atom med en instabil kärna som därmed utsätts för radioaktivt sönderfall.
Frätande ämnen
Ämnen både faste eller flytande, vilka genom en kemisk verkan orsakar oåterkalleliga skador på huden, materiell skada vid läckage eller till och med förstörelse av annat gods eller transportmedlet.
Överiga farliga ämnen & föremål
Övriga farliga ämnen och föremål som utgör en fara under transport men som inte omfattas av de andra klasserna av farligt gods.
Explosiva ämnen
Material eller föremål som kan explodera under vissa förhållanden.
Brandfarliga vätskor
En vätska, eller en blandning av vätskor, som kan börja brinna.
Oxiderande ämnen
Ämnen som, även om de i sig inte nödvändigtvis är brännbara, kan orsaka eller bidra till förbränning av andra material och föremål som innehåller sådana ämnen, oftast genom att avge syre. Likaså ämnen som kan påbörja en nedbrytningsprocess då det alstras värme.
Radioaktiva ämnen
Alla material som innehåller radionuklider där både aktivitetskoncentrationen och den totala aktiviteten överstiger vissa fördefinierade värden. En radionuklid är en atom med en instabil kärna som därmed utsätts för radioaktivt sönderfall.
Överiga farliga ämnen & föremål
Övriga farliga ämnen och föremål som utgör en fara under transport men som inte omfattas av de andra klasserna av farligt gods.
Gaser
Gaser som kan vara brandfarliga, giftiga, eller trycksatta, vilket kan leda till explosion vid felhantering.
Brandfarliga fasta ämnen
Fasta ämnen som kan vara brandfarliga, självantändande eller som utvecklar brandfarlig gas i kontakt med vatten.
Giftiga ämnen
Ämnen som, i relativt små mängder, och med kort exponering, genom inandning, hudabsorption eller förtäring kan vara hälsoskadliga eller leda till döden hos människor, samt smittsamma ämnen som innehåller eller förväntas innehålla patogener.
Frätande ämnen
Ämnen både faste eller flytande, vilka genom en kemisk verkan orsakar oåterkalleliga skador på huden, materiell skada vid läckage eller till och med förstörelse av annat gods eller transportmedlet.
Officiell transportbenämning
Officiell transportbenämning är det namn som ska användas för att beskriva det farliga godset i till exempel godsdeklarationen. Benämningen är oftast ett kemiskt eller tekniskt namn på ämnet och kan utläsas i farligt gods-listor i de olika regelverken; ADR, RID, IMDG och IATA-DGR.
Vissa farliga ämnen och föremål är ej namngivna utan ordnas istället i gruppbenämningar eller s.k. N.O.S-benämningar (NOS = Not Otherwise Specified). Dessa grupper av ämnen och föremål blir också tilldelade ett UN-nummer och en N.O.S-benämning ska i de flesta fall följas av ett kemiskt eller tekniskt namn på en eller flera beståndsdelar inom parentes. Handelsnamn får inte användas.
UN-nummer
Alla ämnen eller föremål som klassificerats som farligt gods får ett UN-nummer som består av bokstäverna UN följt av ett fyrsiffrigt nummer. UN-numret är en förutsättning för att hitta ett ämne/föremål i föreskrifterna där det finns en farligt gods-lista som är sorterad i UN-nummerordning. UN-numret är gemensamt för alla transportslag; väg, järnväg, sjö och luft, och fastställs av FN.
Om ett farligt ämne eller föremål har mer än en farlig egenskap är det den dominerande faran vid transport, primärfaran, som avgör vilken klass ämnet eller föremålet tillhör. Metanol till exempel, som är en brandfarlig och giftig vätska, tillhör klass 3 då brandfaran anses vara dominerande medan giftigheten anses vara sekundärfaran under transport.
Förpackningsgrupp
Några av farligt gods-klasserna (3, 4.1, 4.2, 4.3, 5.1, 6.1, 8 och 9) delas in i förpackningsgrupper beroende på hur farligt ämnet eller föremålet är:
- Förpackningsgrupp I – mycket farligt
- Förpackningsgrupp II – farligt
- Förpackningsgrupp III – mindre farligt
Förpackningsgruppen avgör val av förpackning samt andra transportvillkor.
Undantag vid transport av farligt gods
Vid farligt gods transporter finns det ett regelverk (ADR) som talar om vad man måste och ska göra inför, under samt efter en transport av farligt gods.
Det är regler som talar om vilka förpackningar man måste använda, etikettering och märkning av förpackningar, skyltning av lastbärare, dokumentation, säkerhetsutrustning man ska finnas med transporten, utbildningskrav av transportör m m.
Dock finns det i regelverket undantag från dessa regler om hur farligt gods ska transporteras.
Undantag för privatpersoner, företag & myndigheter
Undantag för privatpersoner
Transport av farligt gods som privatpersoner utför, om godset är förpackat för detaljhandelsförsäljning och är avsett för personligt bruk eller hushållsbruk eller för sport och fritid, samt de transporterade mängderna inte överstiger 240 L per transportenhet är undantagna från ADR/ADR-S bestämmelserna under förutsättning att åtgärder vidtas som förhindrar att innehållet kommer ut under normala transportförhållanden.
Undantag för företag
Transport som genomförs av företag i samband med deras huvudverksamhet, såsom leveranser till eller returleveranser från byggarbetsplatser eller anläggningsområden eller i samband med mätningar, reparationer eller underhållsarbete, i mängder som inte överstiger 450 liter per förpackning,
inklusive IBC-behållare och storförpackningar, och totalmängden inte överstiger värdena som gäller transporter av ”Begränsad mängd” är undantagna från ADR bestämmelserna.
Åtgärder ska vidtas som förhindrar att innehållet kommer ut under normala transportförhållanden.
Undantagen i detta stycke gäller inte för klass 7.
Transport av behörig myndighet för räddningsinsatser
Transport som genomförs av behöriga myndigheter för räddningsinsatser eller under deras övervakning, om den är nödvändig i samband med räddningsinsatser, särskilt transport som genomförs har också undantag från ADR/ADR-S bestämmelserna.
Begränsad mängd
Begränsad mängd är ett sätt att transportera farligt gods utan att följa alla ADR-bestämmelserna. Mängden farligt gods begränsas per inner- och ytterförpackning. Det är avsändaren som bestämmer om farligt gods ska förpackas/transporteras som begränsad mängd. Detta begrepp kallades tidigare för ”frimängd”.
Frimängd
Värdeberäknad mängd
Reducerad mängd
Vilka regler gäller vid transport av farligt gods?
Varje transportslag har sitt eget regelverk:
- ADR för vägtransport (ADR-S i Sverige)
- RID för järnvägstransport (RID-S i Sverige)
- IMDG-koden för sjötransport
- IATA-DGR för lufttransport
Det är FN:s rekommendationer för transport av farligt gods som ligger till grund för dessa. Det finns även ett regelverk för inre vattenvägar, ADN, men det är inte tillämpligt i Sverige. Förutom dessa regelverk finns även nationella lagar och förordningar. Ansträngningar görs för att så långt som möjligt harmonisera regelverken men vissa skillnader finns. Anledningen till detta är främst att samma olycka kan medföra olika typer av risker beroende på transportslag. En brand i en lastbil är oftast inte lika allvarlig som motsvarande brand i ett flygplan eller ombord på ett fartyg.
Vilka är involverade i en transport av farligt gods?
Det är många olika aktörer inblandade i en transport av farligt gods; avsändare, åkeri, transportör, speditör, terminal, tågoperatör, hamn, rederi, flygoperatör, lastare, lossare, förpackare, mottagare, osv. De olika aktörerna har olika roller i transportkedjan och det är viktigt att den personal som är involverad i transporten kontinuerligt hålls informerad samt utbildas om aktuellt farligt gods, dess egenskaper, hantering och transportföreskrifter samt åtgärder som ska vidtas i händelse av ett tillbud eller en olycka.
MariTerm AB verkar som extern säkerhetsrådgivare för ett 30-tal verksamheter; kemi- och tillverkningsindustrier, åkerier, speditörer, distributörer, hamnar, rederier och järnvägsoperatörer, och har tre certifierade säkerhetsrådgivare som samtliga har behörighet för alla fyra transportslagen; väg (ADR), järnväg (RID), sjö (IMDG) och luft (IATA-DGR).
MariTerm erbjuder även 1.3-utbildning i transport av farligt gods för all personal som är involverad i hantering av transporter i farligt gods.
Vi erbjuder utbildning i farligt gods
Mariterm AB erbjuder utbildning i transport av farligt gods för all personal som är involverad i hantering av transporter i farligt gods. Utbildningen anpassas efter aktuella transportslag, de farligt gods kategorier/ämnen som transporteras och hanteras samt efter de personalkategorier som ska utbildas. Längden på en 1.3-utbildning är vanligtvis fyra-åtta timmar för en grundkurs och två-fyra timmar för en repetitionsutbildning.
Vanliga frågor om farligt gods
Vad är farligt gods?
Farligt gods är en vara eller ett ämne med sådana kemiska eller fysikaliska egenskaper att de i sig självt eller i kontakt med andra ämnen, t.ex. luft eller vatten, kan orsaka skador på människor, djur, miljö eller egendom eller påverka transportmedlets säkra framförande om de inte hanteras rätt.
Vad klassas som farligt gods?
Gods som till exempel är explosivt, brandfarligt, giftigt, radioaktivt och/eller frätande kan vara klassificerat som farligt gods. Exempel på farligt gods är bensin, gasol, cigarettändare, svavelsyra, arsenik, radioaktiva ämnen, fyrverkerier och sprayburkar. För klassificering av farligt gods, läs mer här.
Finns det olika utbildningar för att köra farligt gods?
Nej, endast olika inriktningar beroende på vilken typ av transport och vilka klasser som är aktuella. Chaufförer som transporterar farligt gods ska, med några undantag, inneha ett ADR-intyg. De måste genomgå en utbildning (3-5 dagar) och sedan avlägga ett prov hos Trafikverket. Godkänt intyg gäller i fem år. Därefter krävs repetitionsutbildning och nytt godkänt prov för att intyget ska förlängas i ytterligare fem år.
Kan jag köra farligt gods utan ADR?
Utgångspunkten är att ett ADR-intyg krävs för att utföra vägtransporter av farligt gods. I ADR-regelverket medges dock vissa undantag då ADR-intyg inte behövs, t.ex. vid transporter av mindre mängd förpackat farligt gods eller transporter som behövs för annan verksamhet, t.ex. målare som har färg med sig eller en VVS-reparatör som har gastuber för svetsning.
Hur märks farligt gods?
Grundregeln är att förpackningar ska vara typgodkända och märkta med UN-symbolen för att få innehålla farligt gods samt minst vara märkta med UN-nummer och klassetiketter. Tilläggsbestämmelser gäller för vissa klasser, ämnen och egenskaper samt vid sjö- och flygtransport. För märkning av farligt gods, läs mer här.
Finns det några krav på förpackningar vid transport av farligt gods?
Förpackningar för farligt gods ska vid normala transportförhållanden vara tillräckligt hållfasta, vara tillverkade så att de inte läcker, vara förslutna enligt tillverkarens anvisningar, inte ha några farliga rester på utsidan och vara provade och UN-godkända. Varje förpackning ska märkas och etiketteras. En förpackning kan vara en enkelförpackning eller en sammansatt förpackning av inner- och ytterförpackning.
Vad menas med begränsad mängd?
Begränsad mängd är ett sätt att transportera farligt gods utan att följa alla bestämmelserna i farligt gods-bestämmelserna. Mängden farligt gods begränsas per inner- och ytterförpackning. Det är avsändaren som bestämmer om farligt gods ska förpackas/transporteras som begränsad mängd. Fram till ADR 2001 var begreppet frimängd men ersattes då av begränsad mängd som är en direkt ersättning av det engelska begreppet ”limited quantity”. Läs mer här om begränsad mängd.
Vad är frimängd?
Uttrycket frimängd inom transport av farligt gods finns egentligen inte längre utan har sedan ADR-S 2001 ersatts av begreppet ”begränsad mängd” som är en direkt översättning av det engelska uttrycket ”limited quantity”. Begränsad mängd är ett sätt att transportera farligt gods utan att följa alla bestämmelserna i farligt gods-bestämmelserna. Mängden farligt gods begränsas per inner- och ytterförpackning. Det är avsändaren som bestämmer om farligt gods ska förpackas/transporteras som begränsad mängd. Läs mer här om frimängd.
Vad menas med värdeberäknad mängd?
Värdeberäknad mängd är ett sätt att transportera farligt gods utan att följa alla bestämmelserna i farligt gods-bestämmelserna. Mängden farligt gods begränsas då per transportenhet (max 1000 ”poäng”) där varje slag av farligt gods har tilldelats ett antal poäng per kilo eller liter. Det är vanligtvis transportören/ chauffören som bestämmer om farligt gods ska transporteras som värdeberäknad mängd. Läs mer här om värdeberäknad mängd.
Vad menas med reducerad mängd?
Att transportera farligt gods i reducerad mängd är ett undantag vid vägtransport i enlighet med bestämmelserna i ADR. Undantaget gäller endast mycket små mängder som indikeras med koderna E0-E5 i farligt gods-listan. Farligt gods transporterat i reducerad mängd har speciella bestämmelser kring förpackning, märkning, etikettering och dokumentation. Läs mer här om reducerad mängd.
Kontakt
Skicka ett meddelande
Kontaktuppgifter
Kontaktperson
Nils Andersson
Telefonnummer
E-postadress
Adress
MariTerm AB
Sporthallsvägen 2A
263 35 Höganäs