Farligt gods

Farligt gods – ADR, RID, IMDG och IATA-DGR

En del gods som transporteras är på grund av sina inneboende egenskaper så pass farligt att det klassificeras som farligt gods. Det finns bestämmelser för hur farligt gods bland annat ska förpackas, emballeras, hanteras, dokumenteras och transporteras och detta för att i möjligaste mån undvika att olyckor eller tillbud inträffar.

Innehållsförteckning

Vad är farligt gods?

Farligt gods är ett samlingsbegrepp för ämnen och föremål som har sådana farliga egenskaper att de kan orsaka skador på:

  • människor
  • miljö
  • egendom
  • påverka transportmedlets säkra framförande

om de inte hanteras rätt under en transport. En transport av farligt gods på väg, järnväg, sjö och/eller luft definieras som en ”förflyttning av farligt gods med trans­portmedel, samt sådan last­ning, lossning, förvaring och annan hantering av det farliga godset som utgör ett led i för­flytt­ningen”.

Transport av farligt gods berör allt fler människor. Även om samhället under senare år strävat efter att minska användningen av farliga kemiska ämnen och produkter och att byta ut dem mot ofarliga och mindre farliga ersättningsämnen är volymerna fortfarande mycket stora.

Klassificering av farligt gods

Varje kemisk produkt eller ämne har ett säkerhetsdatablad (SDS eller MSDS) som beskriver produktens eller ämnets egenskaper, eventuella risker vid hantering och transport samt åtgärder vid första hjälpen och vid brandbekämpning. I avsnitt 14 i säkerhetsdatabladet anges om produkten eller ämnet är klassificerat som farligt gods. Avsändaren är ansvarig att identifiera och klassificera farligt gods. En klassificering innehåller ett antal olika grunduppgifter, exempelvis; UN-nummer, officiell transportbenämning, klass, förpackningsgrupp och miljöfara.

UN-nummer

Alla ämnen eller föremål som klassificerats som farligt gods får ett UN-nummer som består av bokstäverna UN följt av ett fyrsiffrigt nummer. UN-numret är en förutsättning för att hitta ett ämne/föremål i föreskrifterna där det finns en farligt gods-lista som är sorterad i UN-nummerordning. UN-numret är gemensamt för alla transportslag; väg, järnväg, sjö och luft, och fastställs av FN.

Officiell transportbenämning

Officiell transportbenämning är det namn som ska användas för att beskriva det farliga godset i till exempel godsdeklarationen. Benämningen är oftast ett kemiskt eller tekniskt namn på ämnet och kan utläsas i farligt gods-listor i de olika regelverken; ADR, RID, IMDG och IATA-DGR.

Vissa farliga ämnen och föremål är ej namngivna utan ordnas istället i gruppbenämningar eller s.k. N.O.S-benämningar (NOS = Not Otherwise Specified). Dessa grupper av ämnen och föremål blir också tilldelade ett UN-nummer och en N.O.S-benämning ska i de flesta fall följas av ett kemiskt eller tekniskt namn på en eller flera beståndsdelar inom parentes. Handelsnamn får inte användas.

Klass

Farligt gods delas in i följande klasser beroende på dess farliga egenskaper:

  • 1 Explosiva ämnen och föremål
  • 2 Gaser
  • 3 Brandfarliga vätskor
  • 4.1 Brandfarliga fasta ämnen, självreaktiva ämnen, polymeriserande ämnen och fasta okänsliggjorda explosivämnen
  • 4.2 Självantändande ämnen
  • 4.3 Ämnen som utvecklar brandfarlig gas vid kontakt med vatten
  • 5.1 Oxiderande ämnen
  • 5.2 Organiska peroxider
  • 6.1 Giftiga ämnen
  • 6.2 Smittförande ämnen
  • 7 Radioaktiva ämnen
  • 8 Frätande ämnen
  • 9 Övriga farliga ämnen och föremål

Om ett farligt ämne eller föremål har mer än en farlig egenskap är det den dominerande faran vid transport, primärfaran, som avgör vilken klass ämnet eller föremålet tillhör. Metanol till exempel, som är en brandfarlig och giftig vätska, tillhör klass 3 då brandfaran anses vara dominerande medan giftigheten anses vara sekundärfaran under transport.

Förpackningsgrupp

Några av farligt gods-klasserna (3, 4.1, 4.2, 4.3, 5.1, 6.1, 8 och 9) delas in i förpackningsgrupper beroende på hur farligt ämnet eller föremålet är:

  • Förpackningsgrupp I – mycket farligt
  • Förpackningsgrupp II – farligt
  • Förpackningsgrupp III – mindre farligt

Förpackningsgruppen avgör val av förpackning samt andra transportvillkor.

Miljöfarliga ämnen

Ett ämne som har vattenförorenande egenskaper (marine pollutants) ska hanteras och betraktas som miljöfarligt när det transporteras till sjöss.

Transport av farligt gods

Vid farligt gods transporter finns det ett regelverk (ADR) som talar om vad man måste och ska göra inför, under samt efter en transport av farligt gods.

Det är regler som talar om vilka förpackningar man måste använda, etikettering och märkning av förpackningar, skyltning av lastbärare, dokumentation, säkerhetsutrustning man ska finnas med transporten, utbildningskrav av transportör m m.

Dock finns det i regelverket undantag från dessa regler om hur farligt gods ska transporteras.

Undantag från huvudreglerna vid transport av farligt gods kan bero på vilken mängd av farligt gods som ska transporteras, storleken av varje förpackning med farligt gods, mängden farligt gods i varje förpackning, om det är en privatperson som transporterar farligt gods för personligt bruk eller om det är en hantverkare som transporterar farligt gods som behövs för att kunna utföra ett arbete, t ex svetsning, målning, reparation etc.

De undantag som finns i regelverket brukar delas upp i följande kategorier:

Undantag från ADR-bestämmelserna vid transport av farligt gods

Privatperson

Transport av farligt gods som privatpersoner utför, om godset är förpackat för detaljhandelsförsäljning och är avsett för personligt bruk eller hushållsbruk eller för sport och fritid, samt de transporterade mängderna inte överstiger 240 L per transportenhet är undantagna från ADR/ADR-S bestämmelserna under förutsättning att åtgärder vidtas som förhindrar att innehållet kommer ut under normala transportförhållanden.

Företag

Transport som genomförs av företag i samband med deras huvudverksamhet, såsom leveranser till eller returleveranser från byggarbetsplatser eller anläggningsområden eller i samband med mätningar, reparationer eller underhållsarbete, i mängder som inte överstiger 450 liter per förpackning,

inklusive IBC-behållare och storförpackningar, och totalmängden inte överstiger värdena som gäller transporter av ”Begränsad mängd” är undantagna från ADR bestämmelserna.

Åtgärder ska vidtas som förhindrar att innehållet kommer ut under normala transportförhållanden.

Undantagen i detta stycke gäller inte för klass 7.

Transport av behörig myndighet för räddningsinsatser

Transport som genomförs av behöriga myndigheter för räddningsinsatser eller under deras övervakning, om den är nödvändig i samband med räddningsinsatser, särskilt transport som genomförs har också undantag från ADR/ADR-S bestämmelserna.

Begränsad mängd

Begränsad mängd är ett sätt att transportera farligt gods utan att följa alla ADR-bestämmelserna. Mängden farligt gods begränsas per inner- och ytterförpackning. Det är avsändaren som bestämmer om farligt gods ska förpackas/transporteras som begränsad mängd. Detta begrepp kallades tidigare för ”frimängd”.

Frimängd

Uttrycket frimängd inom transport av farligt gods finns egentligen inte utan det rätta uttrycket är begränsad mängd. Begränsad mängd är ett sätt att transportera farligt gods utan att följa alla ADR-bestämmelserna. Mängden farligt gods begränsas per inner- och ytterförpackning. Det är avsändaren som bestämmer om farligt gods ska förpackas/transporteras som begränsad mängd.

Värdeberäknad mängd

Värdeberäknad mängd är ett sätt att transportera farligt gods utan att följa alla ADR-bestämmelserna. Mängden farligt gods begränsas då per transportenhet (max 1000 ”poäng”). Det är vanligtvis transportören/chauffören som bestämmer om farligt gods ska transporteras som värdeberäknad mängd. 

Reducerad mängd

Att transportera farligt gods i reducerad mängd är ett undantag vid vägtransport i enlighet med bestämmelserna i ADR. Undantaget gäller endast mycket små mängder som indikeras med koderna E0-E5 i farligt gods-listan. Farligt gods transporterad i reducerad mängd har speciella bestämmelser kring förpackning, märkning, etikettering och dokumentation. Läs mer här om reducerad mängd. 

Vilka regler gäller vid transport av farligt gods?

Varje transportslag har sitt eget regelverk:

  • ADR för vägtransport (ADR-S i Sverige)
  • RID för järnvägstransport (RID-S i Sverige)
  • IMDG-koden för sjötransport
  • IATA-DGR för lufttransport

och det är FN:s rekommendationer för transport av farligt gods som ligger till grund för dem. Det finns även ett regelverk för inre vattenvägar, ADN, men det är inte tillämpligt i Sverige. Förutom dessa regelverk finns även nationella lagar och förordningar. Ansträngningar görs för att så långt som möjligt harmonisera regelverken men vissa skillnader finns. Anledningen till detta är främst att samma olycka kan medföra olika typer av risker beroende på transportslag. En brand i en lastbil är oftast inte lika allvarlig som motsvarande brand i ett flygplan eller ombord på ett fartyg.

Vilka är involverade i en transport av farligt gods?

Det är många olika aktörer inblandade i en transport av farligt gods; avsändare, åkeri, transportör, speditör, terminal, tågoperatör, hamn, rederi, flygoperatör, lastare, lossare, förpackare, mottagare, osv. De olika aktörerna har olika roller i transportkedjan och det är viktigt att den personal som är involverad i transporten kontinuerligt hålls informerad samt utbildas om aktuellt farligt gods, dess egenskaper, hantering och transport­föreskrifter samt åtgärder som ska vidtas i händelse av ett tillbud eller en olycka.

MariTerm AB verkar som extern säkerhetsrådgivare för ett 30-tal verksamheter; kemi- och tillverkningsindustrier, åkerier, speditörer, distributörer, hamnar, rederier och järnvägsoperatörer, och har tre certifierade säkerhetsrådgivare som samtliga har behörighet för alla fyra transportslagen; väg (ADR), järnväg (RID), sjö (IMDG) och luft (IATA-DGR).

MariTerm erbjuder även 1.3-utbildning i transport av farligt gods för all personal som är involverad i hantering av transporter i farligt gods.

Vanliga frågor kring farligt gods

Vad är farligt gods?

Farligt gods är en vara eller ett ämne med sådana kemiska eller fysikaliska egenskaper att de i sig självt eller i kontakt med andra ämnen, t.ex. luft eller vatten, kan orsaka skador på människor, djur, miljö eller egendom eller påverka transportmedlets säkra framförande om de inte hanteras rätt.

Vad klassas som farligt gods?

Gods som till exempel är explosivt, brandfarligt, giftigt, radioaktivt och/eller frätande kan vara klassificerat som farligt gods. Exempel på farligt gods är bensin, gasol, cigarettändare, svavelsyra, arsenik, radioaktiva ämnen, fyrverkerier och sprayburkar. För klassificering av farligt gods, läs mer här. 

Finns det olika utbildningar för att köra farligt gods?

Nej, endast olika inriktningar beroende på vilken typ av transport och vilka klasser som är aktuella. Chaufförer som transporterar farligt gods ska, med några undantag, inneha ett ADR-intyg. De måste genomgå en utbildning (3-5 dagar) och sedan avlägga ett prov hos Trafikverket. Godkänt intyg gäller i fem år. Därefter krävs repetitionsutbildning och nytt godkänt prov för att intyget ska förlängas i ytterligare fem år.

Kan jag köra farligt gods utan ADR?

Utgångspunkten är att ett ADR-intyg krävs för att utföra vägtransporter av farligt gods. I ADR-regelverket medges dock vissa undantag då ADR-intyg inte behövs, t.ex. vid transporter av mindre mängd förpackat farligt gods eller transporter som behövs för annan verksamhet, t.ex. målare som har färg med sig eller en VVS-reparatör som har gastuber för svetsning.

Hur märks farligt gods?

Grundregeln är att förpackningar ska vara typgodkända och märkta med UN-symbolen för att få innehålla farligt gods samt minst vara märkta med UN-nummer och klassetiketter.  Tilläggsbestämmelser gäller för vissa klasser, ämnen och egenskaper samt vid sjö- och flygtransport. För märkning av farligt gods, läs mer här. 

Finns det några krav på förpackningar vid transport av farligt gods?

Förpackningar för farligt gods ska vid normala transportförhållanden vara tillräckligt hållfasta, vara tillverkade så att de inte läcker, vara förslutna enligt tillverkarens anvisningar, inte ha några farliga rester på utsidan och vara provade och UN-godkända. Varje förpackning ska märkas och etiketteras. En förpackning kan vara en enkelförpackning eller en sammansatt förpackning av inner- och ytterförpackning. Läs mer här om förpackningar för farligt gods. 

Vad menas med begränsad mängd?

Begränsad mängd är ett sätt att transportera farligt gods utan att följa alla bestämmelserna i farligt gods-bestämmelserna. Mängden farligt gods begränsas per inner- och ytterförpackning. Det är avsändaren som bestämmer om farligt gods ska förpackas/transporteras som begränsad mängd. Fram till ADR 2001 var begreppet frimängd men ersattes då av begränsad mängd som är en direkt ersättning av det engelska begreppet ”limited quantity”. Läs mer här om begränsad mängd. 

Vad är frimängd?

Uttrycket frimängd inom transport av farligt gods finns egentligen inte längre utan har sedan ADR-S 2001 ersatts av begreppet ”begränsad mängd” som är en direkt översättning av det engelska uttrycket ”limited quantity”. Begränsad mängd är ett sätt att transportera farligt gods utan att följa alla bestämmelserna i farligt gods-bestämmelserna. Mängden farligt gods begränsas per inner- och ytterförpackning. Det är avsändaren som bestämmer om farligt gods ska förpackas/transporteras som begränsad mängd. Läs mer här om frimängd.

Vad menas med värdeberäknad mängd?

Värdeberäknad mängd är ett sätt att transportera farligt gods utan att följa alla bestämmelserna i farligt gods-bestämmelserna. Mängden farligt gods begränsas då per transportenhet (max 1000 ”poäng”) där varje slag av farligt gods har tilldelats ett antal poäng per kilo eller liter. Det är vanligtvis transportören/ chauffören som bestämmer om farligt gods ska transporteras som värdeberäknad mängd. Läs mer här om värdeberäknad mängd. 

Vad menas med reducerad mängd?

Att transportera farligt gods i reducerad mängd är ett undantag vid vägtransport i enlighet med bestämmelserna i ADR. Undantaget gäller endast mycket små mängder som indikeras med koderna E0-E5 i farligt gods-listan. Farligt gods transporterat i reducerad mängd har speciella bestämmelser kring förpackning, märkning, etikettering och dokumentation. Läs mer här om reducerad mängd. 

Ytterligare information

Ytterligare information får du genom att kontakta:

    Skicka ett meddelande:

    Namn:

    Företag:

    E-mail:

    Telefon:

    Meddelande:

    Kontaktuppgifter:

    MariTerm AB
    Sporthallsvägen 2A
    263 35 Höganäs

    Nils Andersson
    Telefon: 042-33 31 08
    E-mail: nils.andersson@mariterm.se
    www.mariterm.se