Klassificering – Farligt gods-klasser

Kontakta oss

Innehållsförteckning

Här kan du snabbt hitta det du söker efter!

    Farligt gods-klasser

    Farligt gods är ämnen och produkter med kemiska eller fysikaliska egenskaper som gör dem explosiva, brandfarliga, frätande, giftiga eller radioaktiva, att de i sig självt eller i kontakt med andra ämnen, t.ex. luft eller vatten, kan medföra skador på människor, djur, egendom, miljö eller påverka transportmedlets säkra framförande. Dessa ämnen är därför indelade i nio olika klasser beroende på vilka farliga egenskaper ämnet eller föremålet har.

    Vissa klasser har en undergruppering i delklasser eller riskgrupper som mer exakt talar om vilken fara det farliga godset har, t.ex. hälsovådliga ämnen som delas in giftiga ämnen (klass 6.1) och smittförande ämnen (klass 6.2).

    Vissa ämnen har mer än en farlig egenskap. Den mest dominerande faran kallas för primärfara och den eller de icke dominerande farorna kallas för sekundärfara. Exempelvis har metanol, som både är en brandfarlig och giftig vätska, klass 3 som primärfara och klass 6.1 som sekundärfara.

    Utöver klass anges för alla farliga ämnen eller föremål, förutom de i klass 7, också dess klassificeringskod, vilken beskriver ämnets egenskaper mer detaljerade. Klassificeringskoderna beskrivs närmare för respektive klass nedan.

    Kontaktuppgifter

    Kontaktperson

    Nils Andersson

    Telefonnummer

    042-33 31 08

    E-postadress

    nils.andersson@mariterm.se

    Adress

    MariTerm AB
    Sporthallsvägen 2A
    263 35 Höganäs

    Klass 1 – Explosiva ämnen och föremål

    Ett sprängämne är ett reaktivt ämne eller föremål, inklusive en anordning som innehåller en stor mängd potentiell energi som kan orsaka en explosion om den plötsligt släpps fri. Explosionen åtföljs vanligtvis av en produktion av ljus, värme, ljud och tryck. Explosiva ämnen och artiklar klassificeras i sex olika riskgrupper 1.1 – 1.6 enligt Testhandboken. Proven är komplicerade och får endast utföras av explosivämnes-expert. Därutöver delas de in i olika samhanteringsgrupper A-S.

    En något förkortad definition av de olika riskgrupperna är enligt följande:

    • Riskgrupp 1.1 Ämnen och föremål med risk för massexplosion.
    • Riskgrupp 1.2 Ämnen och föremål med risk för splitter och kaststycken men inte för massexplosion.
    • Riskgrupp 1.3 Ämnen och föremål med risk för brand, och mindre risk för tryckvåg, splitter och kaststycken men inte för massexplosion.
    • Riskgrupp 1.4 Ämnen och föremål med endast obetydlig explosionsrisk i händelse av antändning eller initiering under transport.
    • Riskgrupp 1.5 Mycket okänsliga ämnen med risk för massexplosion men med mycket liten sannolikhet för initiering eller för övergång från brand till detonation under normala transportförhållanden.
    • Riskgrupp 1.6 Extremt okänsliga föremål utan risk för massexplosion.

    Definitionen av de olika samhanteringsgrupperna för ämnen och föremål i klass 1 är enligt följande:

    • A – Tändämne
    • B – Föremål som innehåller tändämne och färre än två effektiva säkringsanordningar.
    • C – Krut (utom svartkrut) eller annat deflagrerande explosivämne eller föremål som innehåller sådant explosivämne.
    • D – Sprängämne, svartkrut eller föremål som innehåller sprängämne, i samtliga fall utan tändsystem och utan drivladdning, eller föremål som innehåller tändämne och som har två eller fler effektiva säkringsanordningar.
    • E – Föremål som innehåller sprängämne utan tändsystem, men med drivladdning.
    • F – Föremål som innehåller sprängämne med eget tändsystem, med drivladdning.
    • G – Pyrotekniskt ämne, eller föremål innehållande pyrotekniskt ämne, eller föremål som innehåller både explosivämne och lyssats, brandsats, tårgassats eller röksats.
    • H – Föremål som innehåller både explosivämne och vit fosfor.
    • J – Föremål som innehåller både explosivämne och brandfarlig vätska eller gel.
    • K – Föremål som innehåller både explosivämne och giftigt kemiskt medel.
    • L – Explosivämne eller föremål som innehåller explosivämne med särskild risk.
    • N – Föremål som till övervägande del innehåller extremt okänsliga ämnen.
    • S – Ämnen eller föremål så förpackade eller utformade att all verkan genom vådatändning, oavsiktlig initiering eller oavsiktlig funktion begränsas till kollit, såvida inte kollit har skadats av brand.

    Exempel på ämnen/föremål i klass 1 är ammunition, fyrverkerier och sprängmedel.

    För farliga ämnen och föremål i klass 1 utgörs klassificeringskoden av riskgruppen tillsammans med samhanteringsgruppen. Tändhattar har till exempel klassificeringskoden 1.4S.

    Klass 2 – Gaser

    Gaser kan vara rena eller en blandning av en eller flera gaser. Enligt farligt gods-reglerna definieras en gas som är ett ämne som vid 50°C har ett ångtryck större än 300 kPa eller om ämnet är i gasform under ett standardtryck på 101 kPa vid 20°C.

    Enligt föreskrifterna delas gaser in i tre delklasser:

    • 2.1 – Brandfarliga gaser
    • 2.2 – Ej brandfarliga eller giftiga gaser
    • 2.3 – Giftiga gaser

    Vidare delas gaser in i :

    1. Komprimerade gaser
    2. Flytande gaser
    3. Kylda flytande gaser
    4. Upplösta gaser
    5. Aerosolbehållare och engångsbehållare för gas
    6. Andra föremål som innehåller gas under tryck
    7. Icke trycksatta gaser som omfattas av särskilda bstämmelser
    8. Kemikalier under tryck
    9. Adsorberad gas

    Med undantag för aerosoler och kemikalier under tryck delas gaser in i följande grupper efter deras farliga egenskaper:

    • A – Kvävande
    • O – Oxiderande
    • F – Brandfarlig
    • T – Toxisk
    • TF – Giftig, brandfarlig
    • TC – Giftig, frätande
    • TILL – Giftig, oxiderande
    • TFC – Giftig, brandfarlig, frätande
    • TOC – Giftig, oxiderande, frätande

    Exempel på ämnen/föremål i klass 2 är aerosoler, brandsläckare, tändare, acetylen, koldioxid, svaveldioxid, helium, väte, syre, kväve, metan, propan och butan.

    För klass 2 utgörs klassificeringskoden av typen av gas samt grupp av farlig egenskap. Till exempel har svaveldioxid klassificeringskoden 2TC.

    Klass 3 – Brandfarliga vätskor

    Farligt gods-föreskrifterna definierar ämnen i klass 3 som en vätska, eller en blandning av vätskor, som har en flampunkt på högst 60°C. Dock anses dieselbränsle, dieselolja, eldningsolja (lätt) och syntetiskt tillverkade produkter, som har en flampunkt mellan 60°C – 100°C, också vara ämnen som hör till brandfarliga vätskor. Även andra egenskaper som ångtryck, kokpunkt, viskositet m.m. beaktas för en korrekt klassificering.

    Brandfarliga vätskor avger en brandfarlig ånga som, när den blandas med luft, kan antändas eller explodera. Baserat på deras flampunkt och kokpunkt kan de vara extremt brandfarliga, mycket brandfarliga eller brandfarliga.

    Vid transport av brandfarliga vätskor av klass 3 till sjöss kräver IMDG-koden att flampunkten visas som en del av beskrivningen av farligt gods i dokumentationen.

    Ämnen och föremål i klass 3 delas vidare in enligt följande:

    • F – Brandfarliga vätskor utan sekundärfara och föremål som innehåller sådana ämnen
    • F1 – Brandfarliga vätskor med flampunkt högst 60 °C
    • F2 – Brandfarliga vätskor med flampunkt över 60 °C, som överlämnas för transport eller transporteras upphettade till eller över sin flampunkt
    • F3 – Föremål som innehåller brandfarliga vätskor
    • FT – Brandfarliga vätskor, giftiga
    • FT1 – Brandfarliga vätskor, giftiga
    • FT2 – Pesticider
    • FC – Brandfarliga vätskor, frätande
    • FTC – Brandfarliga vätskor, giftiga, frätande
    • D – Flytande okänsliggjorda explosivämnen

    Exempel på ämnen/föremål i klass 3 är aceton, lim, färg, alkoholer, parfymprodukter, bensin, dieselbränsle, flygbränsle, eldningsolja, fotogen, hartser, terpentin, etanol och metanol.

    Klassificeringskoden för ämnen och föremål i klass 3 utgörs av indelningen enligt ovan. Bensin tar till exempel klassificeringskoden F1.

    Klass 4.1 – Brandfarliga fasta ämnen

    Klass 4.1 omfattar brandfarliga ämnen och föremål, okänsliggjorda explosivämnen, självreaktiva fasta och flytande ämnen och polymeriserande ämnen.

    Lätt brännbara fasta ämnen är pulverformiga, korniga eller pastaartade ämnen, som är farliga om de lätt kan antändas genom en kortvarig kontakt med en tändkälla, t.ex. en brinnande tändsticka, och lågorna snabbt sprider sig. Faran kan både utgöras av branden och av giftiga förbränningsprodukter. Metallpulver är särskilt farligt på grund av svårigheten att släcka en brand, då normala släckmedel som koldioxid eller vatten kan förvärra faran.

    Självreaktiva ämnen är termiskt instabila ämnen som kan genomgå en stark exoterm (värme avges) nedbrytning även utan inblandning av syre.

    Polymeriserande ämnen är ämnen som utan stabilisering är benägna att genomgå en stark exoterm reaktion (värme avges) som leder till bildning av större molekyler eller resulterar i bildning av polymerer under förhållanden som normalt förekommer under transport.

    Ämnen och föremål av klass 4.1 delas in enligt följande:

    • F – Brandfarliga fasta ämnen utan sekundärfara
      • F1 – Organiska ämnen
      • F2 – Organiska ämnen i smält form
      • F3 – Oorganiska ämnen
      • F4 – Föremål
    • FO – Brandfarliga oxiderande fasta ämnen
    • FT – Brandfarliga fasta ämnen, giftiga
      • FT1 – Organiska ämnen, giftiga
      • FT2 – Oorganiska ämnen, giftiga
    • FC – Brandfarliga fasta ämnen, frätande
      • FC1 – Organiska ämnen, frätande
      • FC2 – Oorganiska ämnen, frätande
    • D – Fasta okänsliggjorda explosivämnen utan sekundärfara
    • DT – Fasta okänsliggjorda explosivämnen, giftiga
    • SR – Självreaktiva ämnen
      • SR1 – Ämnen som ej fordrar temperaturkontroll
      • SR2 – Ämnen som fordrar temperaturkontroll
    • PM – Polymeriserande ämnen
      • PM1 – Ämnen som ej fordrar temperaturkontroll
      • PM2 – Ämnen som fordrar temperaturkontroll

    Exempel på ämnen/föremål i klass 4.1 är tändstickor och metallpulver.

    Klassificeringskoden för ämnen och föremål i klass 4.1 utgörs av indelningen enligt ovan. Tändstickor har till exempel klassificeringskoden F1.

    Klass 4.2 – Självantändande ämnen

    Klass 4.2 omfattar ämnen och föremål, inklusive blandningar och lösningar (fasta eller flytande) som är pyrofora, d.v.s. som även i små mängder antänds inom 5 minuter vid kontakt med luft samt självupphettande som vid kontakt med luft är benägna till temperaturhöjning utan energitillförsel. Dessa ämnen kan fatta eld endast i stora kvantiteter (flera kg) och efter en längre tid (timmar eller dagar).

    Ämnen och föremål i klass 4.2 delas in enligt följande:

    • S – Självantändande ämnen, utan sekundärfara
      • S1 Organiska vätskor
      • S2 Organiska fasta ämnen
      • S3 Oorganiska vätskor
      • S4 Oorganiska fasta ämnen
      • S5 Metallorganiska ämnen
      • S6 Föremål
    • SW – Självantändande ämnen, som i kontakt med vatten utvecklar brandfarliga gaser
    • SO – Självantändande oxiderande ämnen
    • ST – Självantändande giftiga ämnen
      • ST1 Organiska giftiga vätskor
      • ST2 Organiska giftiga fasta ämnen
      • ST3 Oorganiska giftiga vätskor
      • ST4 Oorganiska giftiga fasta ämnen
    • SC – Självantändande frätande ämnen
      • SC1 Organiska frätande vätskor
      • SC2 Organiska frätande fasta ämnen
      • SC3 Oorganiska frätande vätskor
      • SC4 Oorganiska frätande fasta ämnen

    Exempel på ämnen/föremål i klass 4.2 är kol och fiskmjöl.

    Fiskmjöl har klassificeringskoden S2 som alltså utgörs av indelningen ovan.

    Klass 4.3 – Ämnen som utvecklar brandfarlig gas vid kontakt med vatten

    Klass 4.3 omfattar ämnen som reagerar med vatten och avger brandfarliga gaser som kan bilda explosiva blandningar med luft, samt föremål som innehåller sådana ämnen. De antänds lätt av vanliga tändkällor som producerar en gnista. De kallas ofta för ”dangerous when wet”.

    Ämnen och föremål av klass 4.3 delas in enligt följande:

    • W – Ämnen som i kontakt med vatten utvecklar brandfarliga gaser, utan sekundärfara, samt föremål som innehåller sådana ämnen
      • W1 Vätskor
      • W2 Fasta ämnen
      • W3 Föremål
    • WF1 – Brandfarliga vätskor som i kontakt med vatten utvecklar brandfarliga gaser
    • WF2 – Brandfarliga fasta ämnen som i kontakt med vatten utvecklar brandfarliga gaser
    • WS – Självantändande fasta ämnen som i kontakt med vatten utvecklar brandfarliga gaser
    • WO – Oxiderande fasta ämnen som i kontakt med vatten utvecklar brandfarliga gaser
    • WT – Giftiga ämnen som i kontakt med vatten utvecklar brandfarliga gaser
      • WT1 Vätskor
      • WT2 Fasta ämnen
    • WC – Frätande ämnen som i kontakt med vatten utvecklar brandfarliga gaser
      • WC1 Vätskor
      • WC2 Fasta ämnen
    • WFC – Brandfarliga frätande ämnen som i kontakt med vatten utvecklar brandfarliga gaser

    Exempel på ämnen och föremål i klass 4.3 är kalium och magnesiumpulver.

    Kalium har klassificeringskoden W2 som alltså utgörs av indelningen enligt ovan.

    Klass 5.1 – Oxiderande ämnen

    Klass 5.1 omfattar ämnen som, även om de i sig inte nödvändigtvis är brännbara, kan orsaka eller bidra till förbränning av andra material och föremål som innehåller sådana ämnen, oftast genom att avge syre. Oxiderande ämnen kan vara antingen fasta eller flytande.

    Ämnen i klass 5.1 och föremål som innehåller sådana ämnen delas in enligt följande:

    • O – Oxiderande ämnen utan sekundärfara, eller föremål som innehåller sådana ämnen
      • O1 Vätskor
      • O2 Fasta ämnen
      • O3 Föremål
    • OF – Oxiderande fasta ämnen, brandfarliga
    • OS – Oxiderande fasta ämnen, självupphettande
    • OW – Oxiderande fasta ämnen, som i kontakt med vatten utvecklar brandfarliga gaser
    • OT – Oxiderande giftiga ämnen
      • OT1 Vätskor
      • OT2 Fasta ämnen
    • OC – Oxiderande frätande ämnen
      • OC1 Vätskor
      • OC2 Fasta ämnen
    • OTC – Oxiderande giftiga frätande ämnen

    Exempel på ämnen och föremål i klass 5.1 är ammoniumnitrat och kalciumhypoklorit.

    Klassificeringskoden utgörs av indelningen enligt ovan som till exempel för kalciumhypoklorit, torr, är O2.

    Klass 5.2 – Organiska peroxider

    Organiska peroxider utsätts för exotermisk nedbrytning vid normala eller förhöjda temperaturer. Nedbrytningen kan startas av värme, kontakt med föroreningar (t.ex. syror, tungmetallföreningar, aminer), friktion eller stötar. Nedbrytningshastigheten ökar med temperaturen och är beroende av den organiska peroxidens sammansättning. Nedbrytning kan resultera i utveckling av skadliga eller brandfarliga gaser eller ångor. För vissa organiska peroxider ska temperaturen kontrolleras under transporten. Vissa organiska peroxider kan sönderdelas explosivt, särskilt om de är i slutna behållare. Denna egenskap kan mildras genom att tillsätta ett spädningsmedel eller genom användning av lämplig förpackning. Många organiska peroxider brinner häftigt. Det är viktigt att undvika att organiska peroxider kommer i kontakt med ögonen. Redan efter mycket kortvarig kontakt orsakar vissa organiska peroxider allvarliga skador på hornhinna och hud.

    Ämnen i klass 5.2 delas in enligt följande:

    • P1 – Organiska peroxider, fordrar ej temperaturkontroll
    • P2 – Organiska peroxider, fordrar temperaturkontroll

    Ett exempel på ämne i klass 5.2 är dibenzoylperoxid som har klassificeringskod P1 enligt ovan.

    Klass 6.1 – Giftiga ämnen

    Giftiga ämnen är ämnen som, i relativt små mängder, och med kort exponering, genom inandning, hudabsorption eller förtäring kan vara hälsoskadliga eller leda till döden hos människor. Giftiga ämnen kan antingen vara i fast eller flytande form.

    Ämnen i klass 6.1 delas in enligt följande:

    • T – Giftiga ämnen utan sekundärfara
      • T1 Organiska vätskor
      • T2 Organiska fasta ämnen
      • T3 Metallorganiska ämnen
      • T4 Oorganiska vätskor
      • T5 Oorganiska fasta ämnen
      • T6 Pesticider, flytande
      • T7 Pesticider, fasta
      • T8 Prover
      • T9 Övriga giftiga ämnen
      • T10 Föremål
    • TF – Giftiga brandfarliga ämnen
      • TF1 Vätskor
      • TF2 Vätskor, vilka används som pesticider
      • TF3 Fasta ämnen
    • TS – Giftiga självupphettande fasta ämnen
    • TW – Giftiga ämnen som i kontakt med vatten utvecklar brandfarliga gaser
      • TW1 Vätskor
      • TW2 Fasta ämnen
    • TO – Giftiga oxiderande ämnen
      • TO1 Vätskor
      • TO2 Fasta ämnen
    • TC – Giftiga frätande ämnen
      • TC1 Organiska vätskor
      • TC2 Organiska fasta ämnen
      • TC3 Oorganiska vätskor
      • TC4 Oorganiska fasta ämnen
    • TFC – Giftiga brandfarliga frätande ämnen
    • TFW – Giftiga ämnen, brandfarliga, som i kontakt med vatten utvecklar brandfarliga gaser

    Exempel på ämnen och föremål i klass 6.1 är arsenik, cyanid, bly, kvicksilverföreningar, nikotin och bekämpningsmedel.

    Klassificeringskoden utgörs av indelningen enligt ovan. Till exempel har nikotin klassificeringskoden T1.

    Klass 6.2 – Smittförande ämnen

    Klass 6.2 omfattar smittsamma ämnen som innehåller eller förväntas innehålla patogener. Patogener definieras som mikroorganismer (inklusive bakterier, virus, parasiter, svampar). Smittsamma ämnen kan vara biologiska produkter, kulturer, medicinskt och kliniskt avfall eller patientprover som vid exponering kan orsaka bestående funktionsnedsättning, livshotande eller dödlig sjukdom hos i övrigt friska människor eller djur.

    Klass 6.2 delas in enligt följande:

    • I1 – Smittförande ämnen, farliga för människor
    • I2 – Smittförande ämnen, farliga endast för djur
    • I3 – Smittförande avfall
    • I4 – Biologiska ämnen

    Exempel på ämnen och föremål i klass 6.2 är bakterier, levande virus och laboratorieprover. Exempel på smittförande ämnen som är farliga för människor är ebolavirus, hepatit B-virus, rabiesvirus och gul febervirus och som är farliga för djur afrikansk svinpestvirus och mul- och klövsjukevirus.

    Klassificeringskoden utgörs av indelningen enligt ovan. Ebolavirus har till exempel klassificeringskoden I1.

    Klass 7 – Radioaktiva ämnen

    Klass 7 omfattar radioaktiva ämnen som i farligt gods-bestämmelserna definieras som alla material som innehåller radionuklider där både aktivitetskoncentrationen och den totala aktiviteten överstiger vissa fördefinierade värden. En radionuklid är en atom med en instabil kärna som därmed utsätts för radioaktivt sönderfall.

    Det finns inga indelningar eller underklasser inom klass 7 men transportetiketter och transportmärkningar kan variera beroende på beräknat transportindex.

    Exempel på ämnen och föremål i klass 7 är densitetsmätare, brandsläckningssystem, rökdetektorer, medicinska isotoper och röntgenmaskiner.

    Ämnen och föremål i klass 7 har ingen klassificeringskod.

    Klass 8 – Frätande ämnen

    Föreskrifterna för farligt gods definierar frätande ämnen som ett ämne, vilket genom en kemisk verkan orsakar oåterkalleliga skador på huden, materiell skada vid läckage eller till och med förstörelse av annat gods eller transportmedlet. Frätande ämnen kan vara både fasta och flytande.

    Klass 8 omfattar frätande ämnen som, genom kemisk inverkan, orsakar oåterkalleliga skador på huden, eller, som vid läckage, kommer att väsentligt skada, eller till och med förstöra, annat gods eller transportmedlet. Klass 8 omfattar också ämnen som först vid kontakt med vatten bildar frätande vätskor eller med naturlig luftfuktighet utvecklar frätande ånga eller dimma.

    Frätande ämnen har inga uppdelningar men kan vara en syra (pH-värde lägre än 7) eller en alkali (pH-värde högre än 7).

    Ämnen och föremål i klass 8 delas in enligt följande:

    • C1-C11 – Frätande ämnen utan sekundärfara och föremål som innehåller sådana ämnen
    • C1-C4 – Sura ämnen
      • C1 Oorganiska vätskor
      • C2 Oorganiska fasta ämnen
      • C3 Organiska vätskor
      • C4 Organiska fasta ämnen
    • C5-C8 – Basiska ämnen
      • C5 Oorganiska vätskor
      • C6 Oorganiska fasta ämnen
      • C7 Organiska vätskor
      • C8 Organiska fasta ämnen
    • C9-C10 – Övriga frätande ämnen
      • C9 Vätskor
      • C10 Fasta ämnen
      • C11 Föremål
    • CF – Frätande brandfarliga ämnen
      • CF1 Vätskor
      • CF2 Fasta ämnen
    • CS – Frätande självupphettande ämnen
      • CS1 Vätskor
      • CS2 Fasta ämnen
    • CW – Frätande ämnen som, i kontakt med vatten, utvecklar brandfarliga gaser
      • CW1 Vätskor
      • CW2 Fasta ämnen
    • CO – Frätande oxiderande ämnen
      • CO1 Vätskor
      • CO2 Fasta ämnen
    • CT – Frätande giftiga ämnen och föremål som innehåller sådana ämnen
      • CT1 Vätskor
      • CT2 Fasta ämnen
      • CT3 Föremål
    • CFT – Frätande brandfarliga giftiga vätskor
    • COT – Frätande giftiga oxiderande ämnen

    Exempel på ämnen och föremål i klass 8 är batterier, saltsyra, jod, ättiksyra, salpetersyra och svavelsyra.

    Klassificeringskoden följer indelningen ovan. Exempelvis har jod klassificeringskoden CT2.

    Klass 9 – Övriga farliga ämnen och föremål

    Klass 9 omfattar övriga farliga ämnen och föremål som utgör en fara under transport men som inte omfattas av de andra klasserna av farligt gods. Det inkluderar miljöfarliga ämnen inom klass 9, men även alla andra klasser utom klass 7 Radioaktivt material.

    Ämnen och föremål i klass 9 delas in enligt följande:

    • M1 – Ämnen som kan vara hälsofarliga vid inandning som fint damm
    • M2 – Ämnen och föremål, som i händelse av brand kan bilda dioxiner
    • M3 – Ämnen som avger brandfarliga ångor
    • M4 – Litiumbatterier
    • M5 – Livräddningsutrustning
    • M6-M8 – Miljöfarliga ämnen
    • M6 – Vattenförorenande vätskor
    • M7 – Vattenförorenande fasta ämnen
    • M8 – Genetiskt modifierade mikroorganismer och organismer
    • M9-M10 – Ämnen med förhöjd temperatur
    • M9 – Vätskor
    • M10 – Fasta ämnen
    • M11 – Övriga ämnen och föremål som utgör en fara under transport men inte omfattas av definitionen för någon annan klass

    Exempel på farligt gods i klass 9 är krockkuddar, asbest, batteridrivna fordon och utrustning, kemiska kit, farligt gods i maskiner eller apparater, torris, miljöfarliga ämnen, första hjälpen-satser, litiumjon- och litiummetallbatterier samt bältessträckare.

    Klassificeringskoden följer indelningen ovan och exempelvis har bältessträckare klassificeringskoden M5.

    Kontakt

    Skicka ett meddelande

    Personuppgiftspolicy

    Kontaktuppgifter

    Kontaktperson

    Nils Andersson

    Telefonnummer

    042-33 31 08

    E-postadress

    nils.andersson@mariterm.se

    Adress

    MariTerm AB
    Sporthallsvägen 2A
    263 35 Höganäs