Lastsäkringsmetoder

Gods ska vara lastsäkrat så att det förhindras att glida och tippa framåt, bakåt och i sidled samt att vandra eller rulla. Lastsäkringen ska även förhindra godset att skadas på grund av hoptryckning, vara lätt att applicera och säkras med minsta möjliga arbetsinsats och materialåtgång för att få en säker transport enligt gällande regler. Det är också viktigt att se till att lastsäkringsutrustningen inte skadar godset och att godset inte skadar lastsäkringsutrustningen.

Det bästa sättet att lasta och säkra gods är att lasta godset tätt i såväl längdled som sidled i lastbäraren, utan något fritt utrymme mellan kollina. Tomma utrymmen i lasten är nämligen den vanligaste orsaken till godsskador under transport. Godset runt ett tomt utrymme tenderar att fylla ut detta under transporten, och då finns risken att skador uppkommer. Det är dock inte alltid som godsets dimensioner passar exakt med lastbärarens mått så att det kan lastas utan mellanrum. För dessa tillfällen får andra säkringsmetoder användas.

Lastsäkring kan ske med hjälp av någon av följande lastsäkringsmetoder: Låsning, förstängning, surrning eller en kombination av dessa metoder.

Klicka här för att se vilka typer av lastsäkringsutrustning som finns samt vilka principer som gäller för lastsäkring.

Låsning som lastsäkringsmetod

Låsning är en lastsäkringsmetod som innebär i huvudsak att gods mekaniskt låses till någon del av fordonet. Ett typexempel på detta är containers och flak som låses fast på fordonets chassi med en hjälp av twistlocks som i de flesta fall är monterade till fordonet redan vid dess tillverkning.

Det finns även olika typer av system att låsa fast specifikt gods till lastbäraren t.ex. låsbalkar för att sätta fast stålkorgar med gasflaskor.

Förstängning som lastsäkringsmetod

Den mest grundläggande lastsäkringsmetoden är att förstänga gods. Förstängning innebär att genom direkt anliggning mot framstam, lämmar, stöttor, reglar, annat gods etc. hindra godset från att börja röra sig.

Godset i en lastsektion (tvärs över flaket) eller en lastrad (längs med flaket) räknas som förstängt om det sammanlagda mellanrummet är mindre än 15 cm, som motsvarar höjden på en EUR-pall. För tungt stumt gods som stål, sten och betong, ska dock det fria utrymmet minimeras. Noteras bör också att ömtåligt gods som t.ex. kartonger kan ställa krav på last­ning med mindre fritt utrymme än 15 cm för att undvika godsskador. Förstängning kan t.ex. åstadkommas genom direkt anliggning mot lastbära­rens starka delar, stämpling med virke eller genom utfyllnad med luftkuddar eller tompall.

Om förstängningen endast ska hindra glidning, kan godset bottenförstängas t.ex. med hjälp av trä-reglar som spikas fast i flaket på sidorna om en låda. Bottenförstängningen bör då nå minst 5 cm upp på godset som ska förstängas. Om även tippning ska motverkas, kan detta göras antingen genom att förstängningen höjs upp till lådans tyngdpunkt, eller med hjälp av surrning. 

Surrning som lastsäkringsmetod

Som alternativ lastsäkringsmetod eller komplettering till förstängning och låsning kan någon av följande surrningsmetoder användas.

Överfallssurrning

Överfallssurrning är den vanligaste lastsäkringsmetoden för ett kolli på ett flak och används för att öka kontakttrycket mellan gods och underlag. En överfallssurrning spänns över godset och trycker alltså ner godset mot flaket. Med hur stor kraft denna trycker beror på förspänningskraften i surrningsutrustningen samt vinkeln mellan fästpunkten i flaket och godset. Att bara lägga på en överfallssurrning gör inte någon nytta om inte surrningen spänns. Ju hår­dare bandet spänns, alltså ju högre för­spänning, desto större effekt har surr­ningen.

En överfallssurrning blir effek­tivare ju högre friktionen är mellan gods och underlag. Vid låga friktioner har en överfallssurrning begränsad effekt. En överfallssurrning har även en viss förmåga att hindra tippning.

Det mest optimala är att få vinkeln 90°, d.v.s. att spännbandet dras rakt ner längs med godset. Om vinkeln minskar, minskar även kraften med vilken surrningen trycker godset mot underlaget. I de lastsäkringslathundar som finns gäller de tabellerade värdena för överfallssurrning för vinkeln 75 – 90° mellan underlag och gods. Om vinkeln är 30 – 75° halveras det antal ton som ett spännband klarar av att säkra. Om vinkeln är mindre än 30° bör en annan lastsäkringsmetod användas.

En överfallssurrning är alltså i princip en värdelös lastsäkringsmetod vid låga vinklar och låg friktion i kombination med höga lastvikter.

Loopsurrning

Loopsurrning är en mycket effektiv lastsäkringsmetod för att förhindra gods att glida eller tippa i sidled. En loopsurrning består av två surrningar som dras runt om godset och fästes på varsin sida om godset. Loopsurrningar sätts alltid med parvisa surrningar (två spännband eller kättingar), en åt vartdera håll och minst två loopsurrningspar per sektion för att förhindra att godset vrider sig ur surrningen.

Om en sektion har stöd av annat gods, framstam eller liknande som hindrar vridning av godset kan ett loopsurrningspar per sektion vara tillräckligt.  Hur många ton gods varje loopsurrningspar kan hindra att glida i sidled är beroende på transportväg, surrningsutrustning och friktion.

Loopsurrning förhindrar effektivt glidning i sidled även vid låga friktioner men har i princip ingen effekt i längdled. Det är därför viktigt att inte glömma bort att säkra även för rörelser framåt och bakåt.

Ibland missuppfattas loopsurrning och i stället för att göra ett loopsurrningspar (två surrningar) an­vänds felaktigt endast en surrning som dras från flaket på ena sidan runt godset till flaket på andra sidan. Denna typ av surrning kallas falsk loopsurrning eller på engelska ”silly loop”. Teoretiskt blir det i bästa fall något som motsvarar en överfallssurrning, eller i värsta fall en surr­ning som varken hindrar glidning eller tippning. En falsk loopsurrning kan innebära ödesdigra konsekvenser då den inte alls motsvarar effekten av ett äkta loopsurrningspar.

Grimsurrning

En grimsurrning är en lastsäkringsmetod som används främst för att förhindra godset att röra sig framåt eller bakåt i en lastbärare och den kan motverka såväl glidning som tippning beroende på hur den är dragen.

Det finns ett antal olika sätt att göra en grimma och det enklaste sättet är att placera en pall framför eller bakom godset och dra en surrning genom pallen. Fördelen med denna lastsäkringsmetod är att ömtåligt gods skyddas av pallen som samtidigt hindrar att surrningen faller ned om den skulle bli lite slack.

En annan variant av grimma består av två surrningar som dras från var sin sida över godset och bildar ett kors. Detta blir en dubbel grimma med två parter per sida och säkrar därför dubbelt så mycket vikt som en motsvarande enkel grimma. Denna variant kan användas om godset är tillräckligt robust för att motstå surrningskrafterna.

Ytterligare ett sätt att göra en grimma är med hjälp av ett sling som läggs över godset och sedan dras en surrning på var sin sida av godset genom slinget. Denna variant kan dock vara besvärlig att utföra av en ensam person.

För att inte grimman ska förlora allt för mycket av sin förmåga att hindra godset att röra sig är det viktigt att vinkeln mellan surrning och lastplan är så flack som möjligt och inte överstiger 45°. Om inte grimman verkar högst upp på godset minskar grimmans förmåga att förhindra tippning.

Rak surrning/Kryssurrning

Rak surrning, som även kallas direkt surrning, är en lastsäkringsmetod som kan användas om det finns surrningsfästen på godset. Styrkan i dessa surrningsfästen bör vara minst lika stor som den tillåtna belastningen i surrnings­ut­rustningen, annars blir styrkan i dessa fästen begränsande. Om surrningen går i kors är det en kryssurrning.

Hur många ton gods varje rak surrning kan hindra att glida och tippa är beroende på trans­portväg, surr­nings­utrustning, friktion, godsets dimensioner och surrningsvinklar.

Det gäller att förstå vilka rörelser och i vilka riktningar som de raka surrningarna verkar och det beror i sin tur på i vilka vinklar som de är dragna. Utgångspunkten är att dra surrningarna i 30 – 60˚ vinkel i såväl längdled och sidled som i höjdled och de kan då hindra både glidning och tippning i två riktningar per surrning. Om vinkeln däremot är 0° eller 90° tar surrningen endast upp kraft i en riktning.

Generellt kan sägas att ju större vinkel mellan fästögla och fästpunkt desto mer gods kan surrningen förhindra att tippa. Omvänt gäller för glidning av godset; ju mindre vinkel mellan fästögla och fästpunkt desto mer gods kan surrningen förhindra att glida.

Rundtörnssurrning

En rundtörnssurrning är en lastsäkringsmetod kan dras såväl horisontellt som vertikalt. Denna typ av surrning används för att binda samman ett antal kollin för att på så vis öka stabiliteten och minska risken för tippning.

En vertikal rundtörnssurrning kan även hindra glidning mellan lastlagren. För denna typ av surrning gäller att förspänningen ska vara så hög som möjligt.

Ytterligare information

Läs mer om lastsäkring här

Ytterligare information får du genom att kontakta:

    Skicka ett meddelande:

    Namn:

    Företag:

    E-mail:

    Telefon:

    Meddelande:

    Kontaktuppgifter:

    MariTerm AB
    Sporthallsvägen 2A
    263 35 Höganäs

    Sven Sökjer-Petersen
    Telefon: 042-33 31 04
    E-mail: sven.petersen@mariterm.se
    www.mariterm.se